Där har vi de som försvarar honom - fattas bara annat! - men där finns också den vanliga klagokören av rättshaverister och andra: den nitiske metodistpastorn som tar varje tillfälle att kasta ut barnet med badvattnet, fundamentalisten bakom signaturen JIMMY (för alltid ihågkommen för sin gudsordsförfalskning när han citerade Bibeln fritt ur minnet och avslöjade att det mesta av hans "bibeltrohet" var hans egen tolkning) - men mest intressant av allt: dessa röster från utmarkerna som har med sig doften av instängt bönehus från förr, klangen av en ostämd tramporgel och de skorrande lovsångstonerna i de glesa bänkraderna. De skygglappskristna, som benhårt står upp för sin egenart, sina aparta världsbilder och människosyner och sitt till rättfärdighet förklädda utanförskap.
I det bönehuset får inte Gardell plats; där måste han fördömas, anklagas för att vara okunnig (!) och där måste konspirationsteorierna mot SVT m fl konstrueras och odlas.
Varför? För att han är ett hot. Ett mot Gud? Mot Kristus? Knappast. Storheten Gud låter sig inte rubbas.
Ett hot mot tron? Jesus uppmanar människan att bygga sitt hus på en solid grund. En sådan grund är inte dogmer, bibliskt paragrafrytteri eller en snäv församlingssyn [som i praktiken innebär att bara vi i Lillebys pingstförsamling - närmare bestämt Asta Bengtssons bönecell, ja egentligen bara vi tre som brukar ha platserna närmast fönstret, undantaget Birger Hansson som tar två kakor till kaffet - kommer till himmelen]. Är det värt att kalla tro ens? Är det inte bara ett tankesystem, en fästning man byggt upp till sitt eget försvar? Ett försvar av den egna identiteten. Ett murverk för att hålla den obehagliga tanken på att själen kanske är ensam i ett oändligt mörker och detta mörker är vars och ens existentiella ångest. En fästning som håller även Kristus utanför. Där på murkrönet går det andliga högmodets vakter rundor; därifrån skjuts den andliga fåfängans pilar; där har skottgluggarna luckor som hindrar kritik och förnuft att tränga in.
I fästningen är kyrkofariséen borgherre. Han förklarar att det är rätt att ljuga, rätt att hata och rätt att dräpa - och allt får ske i Guds namn. Det räcker att befinna sig innanför murarna för att vara rättfärdig, och en rättfärdig får göra vadsonhelst.
I det murverket är Kristi bild blott målad i tunn fernissa på väggarna. Hans namn står tecknat över porten, men han är inte grunden som det hela är byggt på. Under källarsalarna i borgen håller tändstickstunna dogmer upp det rangliga schabraket.
Om då en Gardellbög kommer och rycker i stickorna. Vad riskerar inte att hända? Fuskbygget kan falla samman.
Jonas Gardell är bara ett exempel, som råkar vara en homosexuell. Han pekar på brister som andra pekat på i hundratals år. Men det faktum att han är homosexuell är ett hot i sig. I den dogmatiska fästningen får ingalunda bögar plats. De hotar den nödvändiga ordningen. Falskspelet tål inte att synas av sådana.
Hur ska en sådan kristen rädda sig? Timmermannen och byggmästaren Jesus Kristus står vid porten och bultar. Låt honom komma in och knacka i väggarna, gå runt och mäta fukten i murbruket, sätta spettet i grunden. Låt honom riva ner och bygga om!
DEN SOM HAR EN TRO BYGGD PÅ KRISTUS SJÄLV,
BLIR ALDRIG HOTAD OCH BEHÖVER INTE FÖRSVARA SIG!
Klatschigt skrivet och väl inte helt osant. Men det blir fort lite väl mycket "argumentum ad hominem" gentemot "instängda bönhuskristna", som bara behöver vända på resonemanget för att göra dej eller Jonas Gardell misstänkt: varför så arg på dem, varför så hotad och polemisk? Har du/ni verkligen en tro byggd på Kristus själv?
SvaraRaderaDen som tror på vad Gardell säger kommer aldrig till himmelriket. Så enkelt är det.
SvaraRaderaHans läror och påståenden gör inte folk kristna, tvärtom.
Andreas Holmberg,
SvaraRadera"vända på resonemanget för att göra dej eller Jonas Gardell misstänkt"
Jaha? Ser inte att mitt budskap blir mindre relevant. Det var länge sedan jag insåg att man inte behöver ta hänsyn till den gängse "den-som-sa-det-han-var-det" invändningen som är så vanlig i kyrkliga samtal.
Jag är ointresserad om vad folk anser att min tro är byggd på. Och jag har inga problem med om min kritik rinner av folk som vatten på en gås.
Ja, det är nog så att de överdrivet aggressiva reaktionerna på andra människors bilder av Gud och Jesus måste bero på rädsla. Och kanske en önskan om att få känna sig lite överlägsen, att de minsann sitter inne med sanningen till skillnad mot Gardell.
SvaraRaderaMen inte är det väl möjligt att liksom försöka fånga in Gud i en liten ask, som man sedan bestämt kan hävda "det här är Gud". Och sedan när andra människor försöker berätta om hur de uppfattar Gud så skriker man genast "hädelse, hädelse!" för att den personens bild av Gud inte till punkt och pricka stämmer överens med bilden av Gud som man försökt att fånga in i en liten ask. Det är ganska kaxigt att hävda att man vet precis hur Gud är...
Haller med hela inlägget fran "Anonym"!
SvaraRaderaDet är verkligen "kaxigt" att hävda att man vet PRECIS hur Gud är...
Ju längre vi far leva och mer vi "far vara med om" (o ju mer vi ber) inser vi ju hur STOR GUD är, att "min gudsbild" är just min och kanske inte "hela sanningen"...
GUD ÄR ALLTID STÖRRE...
Jag är kristen men gillade delar av din blogg på nått vis, inte minst sensmoralen i ditt blogginlägg om Gardell. Sen kan jag också hålla med om att tidningar som Dagen och Världen idag allt för ofta lägger ner kraft på att fördöma, försvara osv, då de istället öppenhjärtat kunde ta debatten till ett moget plan – att även försöka ana hur det är att sitta på den homosexuellas stol eller besvara de frågor ateisten ställer sig kring kritiska bibeltexter, osv..
SvaraRaderaEfter Gardells avsnitt svingar kns många kristna med värjan - vissa nyvakna, andra på slentrian, den tredje till försvar och den siste till attack!
Själv tycker jag det spännande att det finns en publik för religiösa frågor i dagens samhälle.
Och när det gäller homosexuella. Skulle Jesus gå på jorden idag skulle jag gissa att han är den förste som skulle ställa sig bredvid dom. Det är min förvissning.
/Johannes
Anonym,
SvaraRadera"Jag är kristen men gillade delar av din blogg på nått vis"
Trevligt att höra. Jag väljer att se detta som en kristen blogg, eftersom jag själv är kristen.
Gregorius - självklart är det här en kristen blogg!
SvaraRaderaTony - jag tror du förminskar Gud genom att sätta villkor. Alla villkor du sätter är dina egna och har absolut ingenting med Gud att göra.
//hilma
Bibeltroende kristna hånas och förtalas på olika sätt i vår tid. Och så har det varit ända sedan Jesus själv tog sitt kors på sig - i dubbel bemärkelse. Därför är det ingen större överraskning att hatet mot kristna (Jesus) uppenbarar sig även i det här kommentarsforumet.
SvaraRaderaHär märks många försvarare av Jonas Gardells liberala och hemmasnickrade antikristna tro. Uppenbarligen gillas den här formen av icke-tro bland många andra inom gayrörelsen, där kristen tro alltjämt är ett rött skynke.
JG:s teologi går stick i stäv mot evangeliernas beskrivning av frälsningens budskap och varför Jesus gav sitt liv för människans ondska och synd. Här finns ingenting kvar av Guds frälsningsplan. Allt kring begreppet synd förnekas också kategoriskt av Gardell.
Hans åsikter är en väl anpassad ”teologi” för gayrörelsens folk som öppet försvarar synden. Gardells åsikter passar dessutom även publc service-företaget SVT som handen i handsken. Där låter sig inte evangeliskt förankrade budskap om kristen tro komma i ljuset i första taget.
I det här forumet anklagas evangeliska kristna för att sprida ”hat och överord”, utan att närmare beskriva vari det består. Som i så många andra sammanhang använder de sådana uttryck även här i brist på sakliga argument. Då är det lätt att kasta ur sig att menngsmotståndaren ”hatar”.
I själva verket kommer föraktet i diskussioner om kristen tro och Gud nästan uteslutande från Jonas Gardells fans och andra liberalteologer. Få eller ingen av dem vill ju erkänna att Jesus dog och uppstod för att den som omvänder sig och tror på honom inte ska gå evigt förlorad på grund av synden.
Med facit i hand är det också tragiskt att Stefan Swärd och Stanley Sjöberg så här naivt har låtit sig utnyttjas i den här antikristna propagandan på bästa tv-tid. Förhoppningsvis kan vårt lands kristna vända den här icke-kristna tv-seriens propaganda till något gott i slutänden.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera”Bibeltroende kristna hånas och förtalas på olika sätt i vår tid. (…) även i det här kommentarsforumet.”
SvaraRaderaDet som hatas på den här bloggen är det ”kristna” hatet. De konservativa kristna har själva dragit på sig denna antipati genom sitt eget hat mot homosexuella och andra avvikare, och genom sin egen okunnighet och sitt eget högmod. Inte undra på att omvärlden reagerar och vill straffa den typ av övergrepp som även dagens svenska konservativa kristenhet begår i Guds namn.
"(…) inom gayrörelsen, där kristen tro alltjämt är ett rött skynke."
Inte kristen tro, bara den förment klassiska varianten (högmodskristendomen, den fula sorten) Varför? Bara den konservativa kristna tron som i hundratals år förföljt och alltjämt fortsätter förfölja. Ett sådan religiöst beteende ska jagas, drivas ut, nedslås.
”I det här forumet anklagas evangeliska kristna för att sprida ”hat och överord”, utan att närmare beskriva vari det består.”
Tack då, snälla Gunnar Johansson, för att du ger detta forum ett så tydligt exempel på den ”klassiskt” kristna bristen på sans, kärlek, empati, reflektion. Tack då, snälla Gunnar Johansson, för att du visar upp vad hatet är: Att inte klara av att älska sin nästa högre än de egna dogmerna. Tack då, snälla Gunnar Johansson, för att du ger mig rätt i min analys i inlägget. Tack för att du visar att vår kamp är värd att kämpas!
Tack också för att du ger ett så tydligt exempel på andlig svaghet – hur kampen för det egna systemet blir viktigare än att vara en värdig lärjunge till den du påstår dig tjäna, Jesus Kristus.
Jag bara undrar. Behöver kärlek betyda att man accepterar alla människor sätt att leva? Man kan väl älska en människa och acceptera den som person utan att tycka den personens livsstil är korrekt? Eller måste man acceptera en livsstil för att vara kärleksfull? Det tycks på den här bloggen att så fort man inte tycker att det är rätt att leva ut en homosexualitet så är man hatisk.
SvaraRaderaAndreas,
SvaraRaderaDet beror alldeles på det. Håller man sin åsikt för sig själv och inte låter den gå ut över andra, är det ju inget problem. DET vore att hantera sin uppfattning kärleksfullt om man inte har kraft att ändra på den.
Men man måste se "the bigger picture"!
1. Fördömer man homosexualiteten fördömer man även den homosexuelle. Vill man inte inse att man inte kan skilja människan från hennes sexuella läggning bör man tiga i frågan.
2. Denna lilla "åsikt" har ställt till med stort lidande och att lufta den offentligt bidrar till den opinion mot homosexuella som leder till våld, mord, självmord och annat lidande. Man har således en del i sådant ont om man delar "åsikten".
3. Frågan har fått orimliga proportioner i den konervativa, martyrskapskåta delen av kristendomen och har kommit att tjäna helt andra syften - diaboliska - än sexualmoraliska.
4. Konsekvensen av ovanstående punkter är att det innebär mera synd att säga "homosexualitet är synd" än vad homosexualitet i sig skulle vara även i konservativa kristehetens ogina människosyn.
Jag hoppas att jag nyanserat den konservativa kristenhetens förbrytelser i denna fråga, så att du förstår att det inte BARA handlar om det hat mot nästan som är så uppenbart och genant för samma grupp.
g-rex,
SvaraRaderaAndreas har väldigt rätt i sin frågeställning.
1. Fel, man kan fördöma stölden, utan att fördöma tjuven. Det är den som inte kan skilja på den sexuella läggningen och personen som är fel ute. Ens sexuallitet har ingenting med ens värde att göra. Det är vår identitet som Guds barn som sätter vårt värde. Därav måste vi kunna skilja på dessa två ting.
2. Så om jag fördömer våld, mord självmord, och annat lidande, så kan jag inte per definition vara FÖR t.ex. kommunism, då väldigt många kommunister faktiskt har dödat väldigt många i kommunismens namn? Detta trots att kommunismen i sig är en god tanke i teorin? Eller hur menar du?
3.Frågan har fått orimliga proportioner hos de som betraktar den konservativa kristenheten. De som faktiskt verkligen är konservativa är också väl medvetna om fundamenten i kristen tro, och där är verkligen vilket hål man pippar i en periferifråga!
4.Du har nog verkligen missat din söndagsskola när du börjar gradera synder. I Guds ögon finns det inte att synda lite eller mycket. Synd handlar om att dö eller inte dö. Man kan inte dö, lite, lika lite som man kan leva mycket. Antingen är man död, eller är man levande, det finns ingen gråzon. Det är ju det som är trixet, att inse att vi alla dör och har dött i vår relation till Herren, men att vi genom Jesu försoning får tillbaka livet. Om vi inte tror på det, så har har vi missförstått hela Jesu korsgärning, vilket också avspeglar vår syn på bl.a. homosexualitet, i förlängningen.
Min utmaning till dig REX blir, att våga ge Gud rätt, även om du personligen tycker att det känns fel. Våga se din plats, som människa, och inte Gud.
Om Gud är allsmäktig, har skapat dig och allting, och kan och vet allt. Om han tydligt säger till oss något som vi skall göra, oavsätt vad vi tycker om det, så är vi inte riktigt i position att opponera oss. Se din plats, en hund säger inte till sin husse vart han ska rastas. Men ibland har hussen nåden att göra som hunden vill, för att hunden själv ska få inse att hans idéer inte är lika fulländade som hussens. Det är där, jag tror att vi är idag, gällande homosex!
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaSimon Simonsson,
SvaraRadera1. Vi kan inte skilja på dem. Modellen stöld/tjuv är inte tillämpbar i det här fallet.
2. Vi talar om homosexualitet och intet annat. De konkreta reslutaten av kyrkans homofientlighet är faktum inte tomma resonemang.
3. Om ändå vore så väl. Sexualskräcken i de konservativa leden är uppenbar. De hysteriska reaktionerna under de senaste åren talar sitt tydliga språk.
4. Jag gick uppenbarligen inte i din söndagsskola. Att syndandet blir värre genom homofientligheten beror på att det blir FLER synder, inte att "du skall icke dräpa" är värre än "du skall icke vara homosexuell". Att den konservativa kristenheten ägnar sig åt futtigt teoretiserande och har mage att ägna sig åt evighetsprobelmatik som innebär att man själv redan är saliggjord, medan medmänniskan ligger i rännstenen och blöder - ja, den bristen på konsekvenstänkande dränerar de där leden på trovärdighet minut för minut.
Så din slutkläm: Jag ger Gud rätt. Den homofientlige spottar honom i ansiktet.
Och hund kan du vara själv.
Jag tyckte mest att programmet var pratigt och tråkigt.
SvaraRaderaJonas Gardells funderingar kring sin egen tro och dess ursprung lyckades inte intressera mig.
Att han läser bibeln och reflekterar över sin tro ser jag ingen anledning att fördöma.
Tror hans fördömare att han lyssnar mer på Jesus för att de skriker "hädare"?
Nu tycker väl inte jag att hans trosdefinition kan kallas kristen då den tar avstånd från centrala kristna dogmer, men varför skulle jag fördöma honom för det?
DET ÄR KÄRLEK MELLAN TVA MÄNNISKOR DET HANDLAR OM, INTE OM NAGOT BROTT.
SvaraRaderaÄKTA KÄRLEK MELLAN TVA MÄNNISKOR(ÄVEN DE AV SAMMA KÖN) KAN INTE VARA EN SYND/BROTT!
DESSUTOM DELAR INTE ALLA KRISTNA HOMOSEXUELLA EXAKT ALLT I GARDELLS BIBELTOLKNING.
En heterosexuell kristen kvinna, lyckligt gift med en man, som unnar "även homosexuella kärlek"! OCH SOM FINNER GARDELL SYMPATISK!
Jag har som kristen inga problem med det första avsnitt i serien som jag nu sett, skratar gott åt hans ambitioner som fåraherde eller ”ökenprofet”. Gardell utmanar förstås inte Gud utan våra föreställningar, vissa skrattar åt hans filosofernade medans andra känner att de får kokhett vatten ner i sin ”skyttegrav”. Gardell kommer aldrig kunna skada mig eller min trosbild. Däremot när jag var tonåring i sista hälften av 80-talet lyckades frikyrkan skada mig till den grad att det tog 15 år innan bitterheten rann av mig till fullo.
SvaraRaderaPå utsidan stod det på kyrkan ”kom som du är”, sen fanns en skylt på insidan liakså, ”fast på våra villkor”.
Johan
Jonas Gardell är inte kristen, då han är adoptionist. Kristen är den som instämmer i den niceno-konstantinopolitanska bekännelsen. Gardells sexuella läggning är helt immateriell visavi hans heretiska upfattningar. Hans partner må leva i samma uppenbara synd, men tycks enligt Gardells föraktfulla offentliga uttalanden om dennes tro i alla fall instämma i den kristna trons fundamenta. SVT kunde låtit katoliken Levengood gjort serien, men då hade väl den blivit för ortodox = ointressant...
SvaraRaderaVad jag främst funderar på är:
SvaraRaderaOm Stanley Sjöberg eller Stefan Swärd fått göra motsvarande TV-serie, hade de då låtit Jonas Gardell medverka på samma sätt som han låter dem medverka?
Nej, just det...
Det är inte hat att bli upprörd av att det man håller heligt trampas på och föraktas. Den som älskar den ende sanna Guden (som har ganska lite gemensamt med Gardells och måhända våra egna bilder, men som är HELIG) kan väl inte klandras för att den blir ledsen av att denne Gud beskrivs som en halvpsykopat på bästa sändningstid, medan Gardell höjer sig själv till skyarna. Inte för att Gud inte tål det, men för att det gör ont när någon ger sig på den man älskar.
SvaraRaderaGunvor Vennberg,
SvaraRaderaIngen har monopol på det bibliska källmaterialet och var och en har rätt att bilda sig en egen uppfattning och framföra den efter bästa förmåga.
De reaktioner som framkommit, tyder på att många har en mycket osäker tro som inte tål prövning och i frågasättande. Detta - liksom det du själv ger uttryck för här - tyder på en andlig omognad. Och den omognaden har vi delvis vissa kyrkliga ledare att tacka för som genom sin ledning motverkar mognad och utveckling.
En trygg och stadig tro på Kristus behöver inte ens höja på ögonbrynen av Gardells program av gammal välbekant skåpmat. A-kurseni teologi torde vara mera upprörande för en troende.
Att tala om den 'ende sanne guden' i det här sammanhanget ter sig blott förmätet.
Tack för en intressant och givande bloggpost! Din beskrivning av situationen i "Lilleby Pingstförsamling" var så mitt i prick, tycker jag, vad det gäller den smått patetiska provinsialismen i våra frikyrkoförsamlingar.
SvaraRaderaInte konstigt, som sagt, att de "bibeltrogna" blir helt livrädda, om någon (t ex Gardell) försöker rycka bort det murkna virket i deras redan obefintliga bygge. Kyrkan med stort K är nämligen någonting helt annat.
Jag kommer att följa din blogg, för här fanns många kloka tankar och reflektioner, märker jag.
/ Katarina
Välkommen, Katarina!
SvaraRaderaHilma, du har givetvis fel. Det är inte min åsikt utan ett teologisk faktum att han pratar i nattmössan. Det är alltså bibliskt som hans argument inte håller. Man kan tycka vad man vill, att det han säger är fint eller fult. Men bibliskt är det inte.
SvaraRaderaDet är ganska roligt att man är hatisk om man tycker annorlunda än Gardell, särskilt när det är teologiskt försvarbart att inte hålla med han. Jag undrar vad ni kallar personer som verkligen hatar andra?
Tony,
SvaraRaderaDet är hettan i invändningarna, bristen på proportioner när någon ger en annan syn på saken, som avslöjar att allt inte står rätt till.
Hat, rädsla, otrygghet - you name it - det är något ruttet i den konservativa delen av kristendomen. Och det går minsann att nosa fram båda det ena och andra som inte är så bibliskt där...
Om man tillåter sig att känna sig älskad kan man också älska, bli säker och stark och göra världen bättre, eller åtminstone försöka. Inte för att känna sig präktig eller förmer men för att man har energin och för att det är roligt. Sen kanske det inte praktiskt blir så mycket av med det, men en effekt av att vara trygg i tron är att man inte behöver gå runt och vara arg, småaktig och orättvis mot andra, och inte minst mot sig själv.
SvaraRaderaDen förklaringen fick jag av en kristen person när vi tidigare hade pratat om det fördömande i kristendomen. Jag är inte religiös själv men just hon(som förövrigt är ledare för gospelkör) kan jag faktiskt respektera. Jag tycker kristna är betydligt intressantare som ungdomsledare, otröttliga ansvarstagare och allmänt glada filurer snarare än om de själva uppnår en perfekt mall av hur man ska leva enligt Bibeln.
Det sistnämnda har ju inte någon konsekvens i verkligheten annat än att en person går runt och känner sig ledsen och skuldtyngd. Jag tänker speciellt på de som är religiösa och gay. Jonas Gardell bjuder ju mycket på sig själv och skänker glädje till andra. Vore det bättre om han bara satt och skämdes över att vara gay?
Får han inte tala om det positiva i tron för att han är gay?
Om nu Gud är så stor och obegriplig, hur kommer det sig då att kristna vet så perfekt hur Bibeln ska läsas och hur man får leva?
Själv undrar jag om kristna faktiskt inte kan se att det finns människor som gör fantastiska saker för människorätt, miljö, rättssäkerhet, allmänt välbefinnande etc. och att de är såväl kristna som ateister. Om de överhuvudtaget ser något värde i konkreta handlingar, eller om det bara spelar roll vem som gör det och om denne perfekt uppfyller sin introverta plikt och/eller skäms tillräckligt ofta.
Tack, Karl-Johan, för dina kloka synpunkter!
SvaraRaderaMånga intressanta åskådningar på en fråga som har ett självklart svar. Att Biblen skrevs under en tidpunkt då det var skottpengar på homosexuella är ett faktum, och att vi lever i ett mer sofistikerat samhälle nu, ett annat. Man måste "kärna ur" biblen. Vad är väsentligt? Vad säger biblen? Vad säger kristendomen?
SvaraRaderaOm man djupdyker i dessa frågor finner man flera tvetydiga budskap. Jag tror att biblen skrevs med folket som prenumerant, och bör läsas därefter. Se helheten. Håll kvar vid den naiva barnatron.
Gud älskar Dig. Vilkorslöst. Ditt mål som kristen är att göra detsamma.
//Oscar, homosexuell, 16.