onsdag 15 juli 2009

En kyrka omogen uppgiften

Det är sannerligen en onödigt problematisk sits Svenska kyrkan håller på att sätta rumpan i.

Som ett brev på posten kommer - ett brev på posten! Från Anglikanska kyrkan. Med synpunkter på Svenska kyrkan inre angelägenheter. Dessa har man naturligtvis inte med att skaffa. Ekumeniken är en annan fråga. Men den kan man ignorera. Givetvis kan Svenska kyrkan stå rakryggad och försvara ett (eventuellt) beslut om äktenskapet – för att det är rätt – oavsett vad diverse lutherska hustomtar och självutnämnda ”rätte lärare” tycker.

Men för att tala klarspråk: Svenska kyrkan bör avstå vigselrätten! Detta eftersom hon borde ha självinsikt nog att förstå att hon som organisation inte är mogen att handha en myndighetsutövning som är så pass viktig som den som rör äktenskapet. Det handlar om lag och rätt – inte barnsliga teologiska lekar som så många ägnar sig åt idag. Det handlar om människors liv.

Det är nonsens att enskilda präster skulle få låta sina ömma samveten avgöra om de ska utöva sitt arbete eller ej! Detta är att bygga in problem i själva konstruktionen – och det är här en del av omognaden ligger. Nonsens! Arbetsvägran bör vara grund för avsked och om man deklarerar att man redan från början avser vägra arbeta, bör man inte få jobbet, eller vigningstjänsten, eller ämbetet. Så ska det naturligtvis i rimlighetens namn vara! Och en sådan ordning kan man ju inte ha.

En annan sida av Svenska kyrkans omognad är att det i det nya äktenskapsbegreppet ingår att homosexuella ska ingå äktenskap. Eftersom Svenska kyrkan idag har en andel av sina tjänstemän som hyser och odlar vanföreställningar om den homosexuella människan som inte hör hemma i ett civiliserat samhälle (nej, inte ens i det fallna Litauen), kan Svenska kyrkan som organisation inte anses vara mogen den viktiga uppgiften att förvalta vigselrätten.

Den vuxna staten bör få viga människor lagligen. Sedan kan Svenska kyrkan utföra vilka rituella övningar och ceremonier hon vill och kalla det vad hon vill.

Men Svenska kyrkan bör avstå vigselrätten. Åtminstone till dess att hon visar sig mogen uppgiften.


PS. Roande bloggläsning är alla de indignerade kristna som ånyo känner efter och upplever sig ”kränkta” över Svenska kyrkans utveckling.

Dag Sandahl
(som sagt cool för det mesta, men aldrig när han avslöjar vad han tycker om bögar)
En prästkandidat
(behövs månne ytterligare några år innan kragen knyts runt nacken?)
Frimodig kyrka
(som inte skäms för sig själva och sin, under luthersk mumbo-jumbo, illa dolda homofientlighet)
POSK
(fortfarande det naturliga valet i kyrkovalet?)

13 kommentarer:

  1. "Vanföreställningar om den homosexuella människan"?

    Tillåt mig småle.

    SvaraRadera
  2. Om du vill se en kursändring hos dina meningsmotståndare ang. vanföreställningarna så tror jag att en utveckling av ditt resonemang gör mer nytta än att slänga dig med slagord. De vänder bara taggarna utåt, även hos mig. Försök skapa förståelse för din ståndpunkt istället.

    SvaraRadera
  3. Tack för tipset, Simon.

    Men jag är inte intresserad av att stryka onda mänmniskor medhårs.

    SvaraRadera
  4. Jag förstår inte vad du menar. Alla människor är ju både goda och onda. Jesus kallar oss att vända om, bekänna vår synd och ta emot hans förlåtelse. Detta gäller både dig och dina meningsmotståndare. Och mig. När vi vänt om, tagit emot Jesu förlåtelse så är vi beredda att följa honom. Lycka till!

    SvaraRadera
  5. Jag har inte för avsikt att försöka ta ifrån dig möjligheten att leva enligt denna enkla modell för livet, människan samt ont och gott, om den gör dig lycklig.

    Däremot tänker jag inte överse med ondskan, i homofientlig dräkt, så som jag beskriver den på den här bloggen.

    SvaraRadera
  6. OK, Gregorius. Handsken är kastad. Menar du att vi som fortfarande vill förmena djupt älskande syskon att ha en sexuell relation och gifta sej är onda? (av det skälet alltså - att vi enligt Jesus och jämfört med honom är onda allihop är en annan sak).

    Om inte, varför inte? När vi nu skiftat paradigm från äktenskapet som det sociala uttrycket för ett biologiskt faktum (att vi har vårt ursprung i hane+hon/man+kvinna) till äktenskapet som uttryck för vilken vuxen, frivillig och ansvarstagande kärlek som helst (?). Varför har just du rätt att ha synpunkter på andra människors kärleksliv utan att själv kalla dej för "ond"?

    OK för att det finns mycket verklig ondska som yttrar sej gentemot bl.a. homosexuella. Men jämför du den som anser att den som har ett val (bs typ) I FÖRSTA HAND bör välja en äktenskapspartner av motsatt kön (ytterst modest heteronormativitet alltså, men redan den övergiven av Svenska kyrkans ledning) med hatiska, homofoba människor som inte förstår att man kan vara född utan förutsättningar för dragning till det motsatta könet? I så fall, är det schysst, tycker du? (Jag vill gärna ta ifrån dej alltför enkla modeller för livet, människan samt ont och gott, även om det gör dej lycklig...).

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. ”Menar du att vi som fortfarande vill förmena djupt älskande syskon att ha en sexuell relation och gifta sej är onda? ”

    Nåja, vi behöver inte vara melodramatiska i överkant. Det är ont – ja, riktigt oanständigt - att inte vilja låta två medmänniskor som älskar varandra att dela livet tillsammans, bara för att de är av samma kön.

    ”Varför har just du rätt att ha synpunkter på andra människors kärleksliv utan att själv kalla dej för ’ond’?”

    Jag har inga synpunkter på andras kärleksliv.

    ”jämför du den som anser att den som har ett val (bs typ) I FÖRSTA HAND bör välja en äktenskapspartner av motsatt kön (…) med hatiska, homofoba människor som inte förstår att man kan vara född utan förutsättningar för dragning till det motsatta könet? I så fall, är det schysst, tycker du?”

    Ja och ja. Den första måste ovillkorligen lära sig att den inte har rätt att begära detta av sin medmänniska (DET är oschysst!) och behöver vidare ta ansvar för att denna åsikt hänger tätt ihop med den andra och föder lidande i världen.

    Även modest rasism är rasism.

    SvaraRadera
  9. Ang. din trevliga kommentar till prästkandidaten. Är en sådan åsikt orealistisk när man är prästkandidat? Och vilken åsikt tror du att du själv haft om du varit prästkandidat?

    SvaraRadera
  10. Vissa åsikter och attityder är mycket vanliga bland prästkandidater, men bör vara borta på vigningsdagen för att prästen ska vara en god ämbetsutövare.

    Vilka åsikter jag själv hade som kandidat kan vi lämna därhän.

    SvaraRadera
  11. OK. En till fråga. Är en åsikt likt "homosexualitet är en synd" i alla fall oförenlig med en god ämbetsutövning eller går det att s.a.s kompensera upp detta (ursäkta uttrycket) med en stor människokärlek/respekt osv? Alltså, är det möjligt med en situation där en homosexuell kan ha en själasörjare som är negativt inställd till det som denne antagligen skulle definiera som utlevd homosexualitet?

    SvaraRadera
  12. God ämbetsutövning i det fallet vore att ämbetsmannen/kvinnan håller inne med sin åsikt.

    Naturligtvis kan man respekt och ömsesidig förståelse uppnå en fruktbar förtroenderelation även om man har olika uppfattningar. Dock har jag svårt att tro att enskilda homosexuella församlingsbor vill söka upp öppet homofientliga främmande präster för själavård. Präster som skriver på homofientliga listor eller på annat sätt offentliggör sin åsikt, måste inse att de därigenom stänger själavårdsdörren för vissa församlingsmedlemmar, och det är oansvarigt.

    SvaraRadera